Vad är en e-krona?

De flesta av oss hanterar sällan kontanter längre. De flesta interaktioner vi har med pengar är digitalt. Ändå talas det nu mycket om digitala valutor och Sveriges Riksbank har sedan ett par år testat och utvärderat en e-krona. Hur skiljer sig digitala valutor från dagens digitala pengar?

Bakgrund

Låt oss börja med pengar som begrepp, vad är det? Det kan tyckas självklart att det är något man värderar varor tjänster i och att man byter pengar mot varor och tjänster. Det är också något som ska lagra värde. Den här definitionen är viktig som vi ska se.

Den amerikanska dollarn, som är världens reservvaluta, frångick guldmyntfoten i augusti 1971, alltså för ganska precis 50 år sedan. Sedan dess bygger dollarn och nästan alla andra valutor enbart på förtroende för den stat och riksbank som ger ut valutan.

Värdet på dagens svenska kronor alltså bygger på att riksdag och regering bestämt att vi använder svenska kronor som betalmedel i Sverige och att Riksbanken balanserar behovet av att skapa inflation mot behovet av någorlunda stabilt och förutsägbart penningvärde.

I Sverige, liksom i många länder, har man mött covid-19 med massiva stimulanser, Riksbanken har helt enkelt tryckt väldigt mycket nya kronor.

(Sweden Money Supply M2 | 1998-2021 Data | 2022-2023 Forecast | Historical | Chart (tradingeconomics.com))

Det här har drivit upp priset på tillgångar, men inte lämnat särskilt stort avtryck i plånböckerna hos de som lever från lön till lön (eller inte intjänar någon lön). Här illustrerat av priser på bostäder och aktier, till skillnad från lönetillväxten som går åt motsatt håll.

Sweden House Price Index | 2005-2021 Data | 2022-2023 Forecast | Historical | Chart (tradingeconomics.com)

Sweden Stock Market Index (OMXS 30) | 1986-2021 Data | 2022-2023 Forecast | Quote (tradingeconomics.com)

Sweden Hourly Wage Growth YoY | 1992-2021 Data | 2022-2023 Forecast | Historical (tradingeconomics.com)

Det här illustrerar problemet med de stimulanser som genomförs; de når inte de som i första hand behöver dem, utan de massiva stimulanser som Riksbanken genomför ger ökade tillgångspriser, men inte mer pengar i plånboken för gemene man.

Varför denna långa utläggning om stimulanser och tillgången på pengar?

De stimulanser som gjorts under 2000-talet har potentialen att undergräva just det förtroende till institutioner som dagens pengar bygger på, då de ökat klyftorna i samhället.

Skillnaden med e-krona

En e-krona, till skillnad från dagens krona på ett bankkonto, ställs ut direkt av Riksbanken till konsumenter, precis som kontanter. Det skulle vara möjligt att stimulera mer precist än det idag är möjligt. En e-krona skulle kunna ge många nya egenskaper till pengar, som vi inte har idag. Eftersom e-kronan föreslås bygga på blockkedjeteknik finns möjlighet till mycket bättre spårbarhet, analys och översikt än dagens kronor. Det är också tekniskt möjligt för en utgivare att skapa programmerbara pengar, exempelvis ge ut pengar som försvinner ett visst datum (för att ge incitament att spendera pengarna), bestämma vad pengarna kan användas till (exempelvis att köpa varor och inte aktier) eller helt sonika lägga beslag på en individs eller företags e-kronor och låsa dem från vidare transaktioner, m.m.. Just detta har hänt i Kina som experimenterar med en digital yuan.

Det ger också många nya affärsmöjligheter, särskilt om man inför möjligheten till s.k. smarta kontrakt.

Om detta låter som en utopi eller dystopi ligger i betraktarens ögon, men en digital valuta ger helt nya möjligheter för utgivaren (och mottagaren), jämfört med dagens trubbiga system.

Det här förklarar till stor del den stora uppmärksamhet som digitala valutor har i dessa tider.

Potentiell teknisk lösning för e-krona

Sveriges Riksbank var tidigt ute och började utreda en e-krona redan 2017 och har sedan 2020 testat en teknisk lösning (preliminär).

Lösningen är en så kallad Proof-of-Authority där bara vissa betrodda deltagare får validera transaktioner. Dessa deltagare, banker och betaltjänstleverantörer, tillhandahåller e-kronor till allmänheten, men Riksbanken är direkt utgivare av e-kronorna och validerar att e-kronorna används på rätt sätt.

(Bild från E-kronapiloten etapp 1 (riksbank.se) )

E-kronorna kommer att vara ”tokens”, unika transaktioner, som bara används en gång och sedan ersätts med nya tokens av motsvarande värde efter transaktionen. Dessa tokens skulle kunna begåvas med möjligheter till smarta kontrakt, alltså att t.ex. utlösa en utbetalning om vissa kriterier uppfylls, men det har inte testats än.

(Bild från E-kronapiloten etapp 1 (riksbank.se) )

I ovan exempel ska Maria överföra 60 e-kronor till Johan. Hon skickar en begäran till sin ”deltagare” (bank) (1) om överföringen, (2) Riksbankens notarienod kontrollerar att Maria inte förbrukat sina 100 e-kronor och att dess tidigare transaktioner är korrekta. Riksbanken meddelar Marias bank att allt ser bra ut och makulerar de 100 e-kronorna i transaktionen (3) samtidigt som två nya transaktioner skapas där 40 e-kronor skapas hos Maria och 60 hos Johan (4) via hans bank/deltagare.

Den lösning som Riksbanken testar bygger på företaget R3:s Corda-system som använder blockedjeteknik för företag och körs på Microsoft Azure. Blockkedjetekniken som används är open source men inte decentraliserad som de privata blockkedjevalutorna exempelvis Bitcoin, utan liknar mer dagens system med vissa betrodda mellanhänder. Fördelarna med det är att det inte behövs någon energiintensiv ”mining” eller plutokratisk ”staking” som i de privata valutorna, det gör också förändringar i e-kronans funktioner enklare att genomföra. Det är också ett fristående komplement till dagens betallösningar, vilket skulle göra Sverige robustare mot cyberangrepp. Nackdelen är att det förblir knutet till förtroendet för statliga institutioner och kan missbrukas på ett helt nytt sätt.

Riksbanken fortsätter utreda en e-krona och den statliga utredningen om statens roll på betalmarknaden som arbetet ingår i ska redovisas senast i november 2022.

ECB utreder även hur en digital euro skulle kunna fungera och flera andra riksbanker testar olika lösningar.

Hur förhåller sig dessa digitala centralbankspengar (CBDC), till kryptovalutorna?

Kryptovalutor och konkurrerande pengar

Privata digitala tillgångar som kryptovalutor, bygger inte på förtroendet för någon stat, utan på förtroendet för nätverket och nätverkseffekten.

Det är inte många som tänker på idag, men pengar har inte alltid getts ut av stater. Den svenska Riksbanken är världens äldsta centralbank, grundad 1668, men Sverige och övriga länder hade förstås pengar innan dess. Mynt och sedlar (tillgodohavanden i någon privat bank) byggde länge på förtroendet för värdet av guld och silver (eller något annat som många ansåg värdefullt).

Det stora experimentet med kryptovalutor är alltså övergången från förtroende för en stat till förtroende för ett nätverk.

Kring många kryptovalutor och kryptotillgångar skapas det subkulturer. Inom subkulturen är det naturligt att använda ”sin” valuta, vilket hela nätverket tjänar på. Dessutom har många valutor och tillgångar skapat förvaltningssystem, där ägarna av valutan/tillgången kan föreslå och rösta, med sina tillgångar, på olika förbättringsförslag.

Den här rörelsen går också åt andra hållet, d.v.s. kulturen ”tokeniseras”. Inom fotbollen har flera stora lag, som Juventus, Paris Saint-Germain, m.fl. byggt sina egna ”fan-tokens” på en blockkedja som heter Chiliz. Dessa ”fan-tokens” är dels en tillgång som kan gå upp och ned i pris (PSGs token gick upp mycket i värde med ”Messi-affären”) men ger också möjlighet att rösta på olika förslag inom klubben. Inom gaming och digital konst är NFTs (Non Fungible Tokens) en blomstrande trend.

Facebook bygger sin egen blockkedja och valuta som kallas Diem (tidigare Libra). Det kan tyckas märkligt, men kommer att innebära att Facebooks ungefär 2 miljarder aktiva användare kommer att ha en gemensam valuta. Dessutom satsar Facebook väldigt mycket på det s.k. ”metaverse”, alltså en virtuell värld, ett internet som ”känns” som den fysiska världen.

Om du har en ”plats” (någon del av metaverse), en valuta och en kultur, då har du faktiskt skapat ett nytt land.

Avslutning

En e-krona skulle ge Sveriges regering och Riksbank bättre instrument för stimulanser och kan öppna upp för ny innovation och tillväxt om smarta kontrakt tillåts. Det skulle kunna ge ökat förtroende hos dem som de nuvarande stimulanserna i stort sett missat. Samtidigt har de privata pengarna, kryptovalutor och kryptotillgångar, växt och kommer att fortsätta växa. Vi kommer troligen att få se ökad reglering av privata pengar, men dess globala natur kommer med stor sannolikhet göra dem omöjliga att förbjuda och de länder som öppnar upp för dem, kommer att se ökad innovation och tillväxt.

Digitala valutor är här för att stanna, både privata och statliga. Företag och myndigheter som involverar sig tidigt kan dels påverka utvecklingen här i Sverige, dels ha ett försprång när en e-krona (eller e-euro) väl lanseras.